theresesandstroem

Hörrni, det där med den där drömkroppen.... Jag kan bara relatera till mig själv, men jag tror aldrig att jag kommer bli "nöjd". När man har nått ett mål vill man nå ett nytt. Känner ni igen det? Än hur långt man kommer vill man alltid ha mer, ständigt så ser man framåt, längtar bort och drömmer om något annat. Samtidigt glömmer man bort att känna nu. Känna hur stark man är i varje repetition och set under träningen. Redan där fokuserar man på nästa övning eller nästa pass osv. Samma när man (jag i alla fall) äter - är det frukost funderar man på vad man ska äta till lunch, när man äter lunch tänker man att man snart måste tillbaka till jobbet, osv. Förstår ni vart jag vill komma? Vi kan sträva hur mycket vi vill mot en "perfekt" kropp, men vet ni vad? Vi kommer aldrig nå dit. Vi kommer aldrig vara helt nöjda och kommer aldrig bli 100% bekväma i det. Tar man 100 kg i marklyft kommer man snart vilja ta 110, kan man springa 2 mil vill man snart springa 4, osv.. Jag tror man måste lära sig att njuta av här och nu - på alla plan i livet - och låta framtiden vara ett mål och ha det som motivation att utvecklas. För även om man aldrig blir helt nöjd med sin kropp eller vad det nu kan vara, så kan man alltid bli nöjdare och trivas mer med sig själv och sin tillvaro. Och självklart ska man jobba för det. Man får bara inte glömma att man faktiskt lever just idag..