Pressure is my only friend.

Jag hinner vara hemma i Sverige i en dag, en ynka dag, och redan känner jag stressen krypa under skinnet. Saker jag missat, saker jag måste hinna, saker som ska planeras och ordnas, saker som krockar i planering och där jag dessutom inte vet hur jag ska välja. Det klumpas i magen. Hatar att vara lättstressad och just nu försöker jag lista ut hur jag ska lösa allt. Det har varit skönt att koppla bort en tid, men nu kommer det tillbaka och sköljer över mig som en våg..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0